.

Idag blev det ett inlägg här, av den enkla anledningen att jag har ett par minut över och jag kände för att slänga in ett.
Jag har inte en aning om någon någonsin kommer att läsa det, vem vet. Livet rullar på. Skolan har dragit igång efter lovet och den drog igång med stor fart. Det är faktiskt ganska skönt att komma tillbaka, att få rutin i vardagen.

Jag blir allt som oftast förvirrad av folk i min närhet, av saker dem säger. Om det är jag som är känslig, eller om saker sägs på ett konstigt sätt? Om saker är riktade mot mig och varför man i sånna fall inte kan ta det direkt med mig. Inte genom ord, som man måste chansa sig fram till. Är det jag som går in med fel inställning? Säger jag saker som gör att folk inte vågar prata med mig? Att jag sticker med näbb och klor på en gång, vägrar ta emot att folk har en åsikt?
Om det är så, då ber jag om ursäkt. Det är inte min mening. Jag tar åt mig, mer än vad jag borde, det är där problemet ligger. Det går att prata med mig om mig, på ett enda villkor. Att ni även respekterar mina svar..